Jadå, du har hört det förr, typ 3000 gånger; ett engelskt band som skall rädda världen. Men nu är det allvar. Igen. För du vill väl dansa in i natten? Kanske känna dig lite skitig innan du går och lägger dig? Från Manchester, Storbritannien: Enter The Whip.The Whip har varit en Lydverket-favorit en stund redan, och förväntningarna var ENORMA när undertecknad, musikprodusent i P3; Mats Borch Bugge och Lydverkets egen Ruben B. Gran ställde sig längst fram på Club De Ville i Austin klockan 22.3o, torsdag kväll. The Whip hade inte haft möjlighet till soundcheck, vilket irriterade flera i publiken, inklusive mig: riffen och beatsen de testade var helt enkelt allt för potenta – för dancable – vi var klara för konsert!

Fem minuter senare var det i gång, och från första vers på första låt var det tydligt att ingen skulle stå still. Och, ärligt talat, det är dags nu. Det är tid för dans nu. Det är krig i världen, ekonomin går åt helvete och det är vår i februari och november i mars. Musikhistoriskt sett så har människan sökt tröst i dansen, dekadensen och verklighetsflykten i tuffa tider. I tiden runt den stora börskrachen 1929 och depressionen som följde fick jazzen sina första riktiga giganter med Duke Ellington och Louis Armstrong i spetsen. Det kalla kriget kulminerade på 80-talet, och på bägge sidor av atlanten växte housemusiken fram.

Något förenklat kan man kanske se ett tydligt mönster om man ser på de sista fyra årtiondena?

1978 - Disco
1988 – House
1998 – Frankrike våg #1
2008 – Klart för dansing igen

Sökt? Kanske, men är det inte fascinerande ändå, att när ett decennium är på väg att ta slut så startar festen. Precis som när fredagen kommer efter tuff vecka på jobbet eller i skolan.

The Whip kommer från en mytomspunnen stad, som tidgare nämnt Manchester. Mytomspunnen på så vis att de flesta anglofiler vill hävda att detta är ett engelskt musik-epicentrum. Men stan kan faktiskt skryta med band som The Buzzcocks, The Charlatans, Happy Mondays, The Chemical Brothers, Joy Division, New Order, The Stone Roses och så vidare, etcetera, med mera. Och, ännu viktigare ur ett dansmusikperspektiv; The Hacienda. Klubben som öppnade i 1982, och drevs med pengar från Factory Records (först och främst genererat av New Order), blev under 80-talets lopp världsberömd. Historien om Factory Records, The Hacienda och den karismatiske eldsjälen Tony Wilson blev i 2002 filmatiserad under namnet 24 Hour Party People.

Mats Borch Bugge sa när konserten med The Whip var slut att - «de oppsummerer 20 år med lyden av Manchester». Sant. Med ljudet av 2008 som hemligt vapen.

f

Tags: factory records, manchester, SXSW, the hacienda, the whip