Sveriges Radio og de store kommersielle aktørene i vårt naboland har idag varslet at de går sammen om innføring av digitalradio. Det skjer samtidig som det svenske Radio- och TV-verket anbefaler DAB+ som teknologisk plattform. Her er pressemeldingen fra SR, SBS og MTG i sin helhet.
PRESSMEDDELANDE 2008-06-26
Radioföretagen positiva till digital radio:
*Radion behöver fler kanaler*
Den samlade svenska radiobranschen välkomnar Radio- och TV-verkets slutrapport om digitalradio i Sverige. Privatradion och Sveriges Radio är överens med verket om att digitalisering är en förutsättning för en utveckling av radion som medium i Sverige.
När radiomediet digitaliseras får lyssnarna i hela landet tillgång till många fler radiokanaler.
Efter övergången från analogt till digitalt system för TV-sändningarna är det därför dags för radion att bli digital, säger de svenska radioföretagen Sveriges Radio, UR, MTG och SBS i ett gemensamt ställningstagande.
Radio och TV-verket och alla svenska radiobolag anser att det under rådande förhållanden inte går att utveckla radion som medium.
FM-nätet räcker inte till för att kunna tillgodose ett ökat utbud och en ökad mångfald i radion. Det finns inte frekvensutrymme i FM för fler radiokanaler. Digitalradio ger plats för många fler kanaler och nya funktioner i radion.
I en konsumentundersökning från våren 2008 anser 45 procent av radiolyssnarna att de vill ha fler och nya funktioner i radion. Det kan lyssnarna bara få om radion blir digital.
– Ska vi ta den privata radion till nästa nivå och kunna möta dagens och morgondagens krav på innehåll och interaktivitet är en övergång till digitalradio mycket central. Det krävs att vi kan få tillgång till fler och inte minst rikstäckande kanaler för att möta lyssnarna i 2000-talet, säger Christer Modig, programdirektör och vice vd MTG Radio.
En utveckling mot digitalradio ses som ett behov för att både public service som privat radio ska kunna utvecklas. Radioföretagen är eniga om att Sveriges regering och riksdag snarast bör sätta igång denna utveckling.
– Det är ett styrkebevis att vi nu är enade i radiobranschen mellan public service och kommersiell radio. Vi har en gemensam ambition att utveckla radiomediet för att ge lyssnarna ett bredare och bättre innehåll. Radio- och TV-verkets rapport ger ett tydligt besked om att det är dags för regeringen att placera digitalradions införande högt upp på agendan, förklarar Kerstin Brunnberg, vd på Sveriges Radio.
– Att både public service-radion och den kommersiella radion nu enats om att utvecklas digitalt är glädjande. För UR:s utbildningsuppdrag är radion ett viktigt medium som når både allmänheten och våra speciella målgrupper, säger Christina Björk, vd Sveriges Utbildningsradio AB (UR).
Sedan 1995 har försökssändningar med digital radio skett i Sverige med Digital Audio Broadcasting (DAB). Nu är frekvensområdet för digital radio färdigplanerat och harmoniserat med övriga Europa. DAB+, som är en uppgraderad version av den europeiska standarden för digital radio, anses av de största aktörerna på radioområdet vara den teknik för rikstäckande digital radio som förefaller vara mest lämpad för Sverige.
Jämfört med DAB ger DAB+ plats för betydligt fler kanaler.
DAB+ kan i ett första skede ge plats för ett 20-tal radiokanaler på samma frekvens och totalt skulle det i Sverige på sikt kunna finnas plats för omkring 80 radiokanaler. Fördelarna vid en jämförelse med FM-nätet är stora, inte minst för alla som bor utanför Stockholm. Med plats för fler kanaler skulle resten av landet kunna få tillgång till ett stort antal privata kanaler som idag bara hörs i Stockholm och Sveriges Radio skulle kunna erbjuda en mångfald av nya kanaler i den vanliga radion, som SR redan idag sänder på Internet. En digitalisering av radion ger möjlighet till fler nischade radiokanaler och lyssnarna ges större valmöjligheter.
– För lyssnarna är inte den ena eller andra tekniken det viktiga. Det viktiga är att radion ges förutsättningar att utvecklas och att lyssnarna i hela landet får tillgång till fler radiokanaler. För att en digitalradiosatsning i Sverige ska bli framgångsrik krävs att det skapas goda villkor för den privata radions digitalisering. Blir detta verklighet kommer vi helhjärtat ställa oss bakom en digital radioutbyggnad, säger Staffan Rosell, vd SBS Radio
Det er vel grunn til å gratulere de som har arbeidet for at DAB faktisk er en god løsning! Heller ikke svenskene har funnet noe som er bedre. Ingen bør være overrasket.
Dette betyr vel at HELE det svenske sendernettet for DAB – også det som er avslått pr i dag – blir satt i drift igjen, slik at noe slikt som 80% av Sveriges befolkning igjen kan motta digital radio. At man (antagelig først og fremst for å gjøre det mer «spiselig» for kritikerne av DAB) har sagt at man vil satse på DAB+ har fint lite med sendernettet å gjøre, kun med den kodeken man bruker for innholdet.
Som sluttrapporten påpeker, er utvalget av DAB+ mottakere beskjedent, høflig sagt. Det bedyres at i 2009 vil så godt som samtlige mottakere på markedet også støtte AAC+ -koding, alias DAB+. Vel, det gjenstår å se. Mitt stalltips er at nå som det er vedtatt å satse på DAB kommer SR til å sende i MP2 som en «midlertidig løsning» inntil en en betydelig andel av lytterne har AAC-kapable mottakere.
Innen IBM har man betegnelsen «TF» – «Temporary Fix» – på en foreløpig løsning av et problem. Internt snakker man også om «PTFer» – «Permanent Temporary Fixes»… Det er ikke usannsynlig om tradisjonell DAB blir en «PTF», eller ihvertfall en svært langvarig TF. Det viktige er at de som har kjempet mot DAB vet at de «seiret i kampen»: Sverige akspeterte ikke den opprinnelige DAB, men krever DAB+.
Rapporten selger DAB godt: Den hevder at hver mux kan formidle 20 kanaler (80 kanaler på fire nett). Råkapasitet på applikasjonsnivå for en mux er på ca. 1,2 Mbps. Deler du det på 20, får du 60 kbps/kanal. AAC er langt mer følsomt for transmisjonsfeil enn MP2 (det er en naturlig følge av høyere kompresjon!), og DAB+ stiller derfor betydelig høyere krav til feilkorreksjon når AAC+ benyttes. Det betyr at det som er igjen av de 60 kbps til lydkodingen kanskje er 48 kbps, i beste fall 56 kbps. Og samtidig snakker rapporten om 5.1-lyd…
Ikke misforstå: AAC+v2 (for uninvidde: v2 inkluderer parametrisk stereo, aktuelt bare på 48 kbps og nedover) imponerer skikkelig, selv på 48 kbps! For alle praktiske formål er det «godt nok», med akseptabel margin. Men det er også MP2 på 160 kbps – og likevel skriker masse hifi-freaks opp når de ser «160» i displayet på DAB-radioen sin om elendig kvalitet, uansett hvordan det høres ut. Det er bitraten i displayet som forteller om lydkvaliteten, ikke øret. Alle hifi-freaks vet at 160 er dårlig, 128 totalt uakseptabelt. Spørsmålet er om svenskene klarer å få de samme entusiastene til å gå med på at «AAC 48» er fullt ut akseptabel kvalitet…
Reelt er det et mindre problem: Selv om DAB selges til opinionen (inkludert DAB-motstanderne) som «kan, takket være DAB+, formidle 80 kanaler», så dukker det ikke plutselig opp innhold til 76 nye kanaler (i tillegg til SR sine fire) som troll av eske over natta. Det vil være massevis av kapasitet i noen år til å sette av betydelig mye mer enn 48 kbps pr kanal. Og selv med Sveriges befolkning, ett hakk mer enn hva Norge har, er 80 landsdekkende kanaler mer enn nok, selv på lang sikt.
Konklusjonen i Sverige var på ingen måter overraskende, men det var like fullt en positiv nyhet!
Det er ikke DAB eller alternative, digitale distribusjonsteknologier som er kontroversielt. Det er ett eneste spørsmål som er avgjørende, og det er tidlig/tvungen nedstengning av FM-nettet – som fører til at forbrukerne i Sverige må kaste ni millioner, fullt brukbare radiomottakere (det er vel ikke usannsynlig at det finnes minst én fm-radio pr. person).
Den svenske pressemeldingen nevner ikke dette mest interessante og politisk følsomme temaet.
Nåvel… Teknologivalg har definitivt vært kontroversielt. Hvorfor ellers har politikerne beordret SR til, mot SRs vilje, å slå av DAB-sendinger for halve Sveriges befolkning (reduksjon fra 80 til 35% av folketallet dekket) mens andre alternativer ble utredet? Hvorfor måtte det gjennomføres praktiske forsøk i nordsvensk granskog med WiMax før internett-fantastene aksepterte radiofolkenes ord om at det ikke var en aktuell teknologi? Hvorfor bruker samtlige tre svenske delrapporter mer plass på å utrede ulike teknologiske alternativer enn på noe annet emne?
For 2-3 år siden forsøkte en del folk å gjøre like mye kjempe-kontrovers ut av teknologivalg også her i landet. «Heldigvis» var frontfiguren (som også agiterte sterkt for WiMax!) en ganske markert «medieklovn», og heller ikke de han trakk med seg ga nødvendigvis ikke inntrykk av bunnsolid faglig tyngde, så hos oss ble ikke all agitasjonen rundt alternativene tatt særlig seriøst blant folk flest. (Og heller ikke blant fagfolk!) Det ble sirkus hver gang han stakk hodet fram, men han ble vanskeligere og vanskeligere å ta alvorlig i måten han argumenterte på.
I visse fora gikk debattene «så busta føyk», først og fremst om teknologivalget. Om du er interessert, gå inn på google.groups.com og hent fram gruppene no.samfunn.media.radio-tv og no.samfunn.forbruker fra desember 2005 og utover! En av trådene («Databransjen advarer mot DAB-radioer») har 590 tildels lange, utbroderende innlegg, og med tildels «sterke formuleringer». En annen tråd, fra mars 2006 («FBI og DAB-test»), har 187 innlegg. I mai har en tråd («Hoff slaktet over 35 sider») 138 innlegg. Innimellom disse maratonene er det flere «kortere» debatter på «bare 20-100 innlegg…
«Problemet» med at fortidens radioer ikke kan brukes i framtida ble i disse debattene belyst fra alle himmelretninger, nendenfra, ovenfra, utenfra og innenfra. Den som i dag ikke vet at digital teknologi tar over har ikke øyne og øre med seg i særlig grad, for å si det pent. Jeg har hevdet i ulike fora (kanskje ikke 100% seriøst, men for å få fram et poeng) at det burde innføres en egen skatt på FM-radioer som ikke også har en digital-tuner. Selv dagens regjering er for populistisk til å kunne tenke på slikt…
Det er stadig seks og et halvt år til FMen blir TIDLIGST slått av i Norge; det var ni år da debattene på usenet (dvs. groups.google.com-debattene) gikk som verst. Hva er gjennomsnittsalderen på de radioene som BRUKES i Norge? Neppe seks og et halvt år!
Vi har hatt dette dusinvis av ganger før. Hvor mange spillere for 78-plater måtte kasseres da LPen kom? Hvor mange spolebåndopptakere ble kassert da kassetten kom? Hvor mange kassettspillere har blitt kasset etter at kassetten forsvant?? Hva med vinylplatespillere da CDen kom? Er det noen som slåss mot Blu-ray-plater med den begrunnelse at det fnnes noen millioner DVD-spillere i Norge? Ungdom i alderen 16-20 skifter mobil etter ni måndeder, i snitt (iflg. digi.no i dag) – seks og et halvt år er et hav av tid! – hva skjer med de brukte mobilene?
Så langt har jeg ikke sett noe om noen slukkedato for det svenske FM-nettet, men jeg tror ikke det er så vesentlig. Jeg tror heller ikke at nyttårsaften 2014 blir noen viktig dag for NRK. Om seks og et halvt år vil FM-radioer være like uttalt umoderne «gubberadio» som musikk på kvarttoms spolebånd er det i dag. NRK (og SR) vil bidra til at det også gjelder innholdet, ikke bare teknologien: Det som «moderne mennesker» lytter til, vil bli plassert på DAB-kanaler.
I 2014 vil resirkulering av foreldede FM-radioer være like følsomt som resirkulering av vinyl-platespillere er i dag. Vi HAR jo ordningene for resirkulering, det er bare å bruke dem. I dag er det resirkulering av mobiler som er mest i vinden i media (fordi det ikke skjer!), men om vi utvider det til kassettspillere, VHS-spillere, VHS- og Hi8-videokameraer, kameraer for tradisjonell film, DVD-spillere, avdankede FM-radioer selv FØR sendingene blir slått av… Da klarer vi kanksje å fange opp en hel masse av dette – mye mer enn FM-radioer alene.
Min egen (primære) FM-radio blir antagelig stående lenge etter at jeg har sluttet å høre på FM-radio: Den er også forsterker i stereoanlegget mitt. Min nåværende bil-FM-radio vil fortsatt fungere: Den har DAB ved siden av FM-funksjonen.
Jeg er i ferd med å kassere alt som heter kassett-musikk (det dgitaliseres og legges på PCen), og med det kaster jeg ut fire ulike kassettspillere (pluss 5-6 som ikke har vært i bruk på flere år). VHS kopieres til DVD, og jeg kasserer VHS-utstyret, både kamera og hjemme-maskin. Jeg kjøper meg snart en ny Blu-Ray-spiller, da kasserer jeg både den gamle DVD-spilleren og den gamle CD-spilleren…
Den nærmest heroiske kampen for å beskytte akkurat analoge FM-mottakere mot kassering får, i litt større perspektiv, et litt patetisk preg over seg. Litt Don Quixote-preg, for å si det sånn. Om du ser det HELT isolert er det jo ikke «galt» det du sier – men det gjelder så utrolig mye annet. For DAB har du faktisk en ganske lang serie med argumenter som teller i motsatt retning, argumenter som taler for at det miljømessig sett, etter flere ulike miljømessige akser, er positive gevinster ved å skifte over til DAB.
Ingen tror i dag seriøst at det er mulig for Sverige å holde på analog FM «til evig tid». Radioen VIL bli digitalisert. ALLE alternativene betyr at gamle FM-radioer blir ubrukelige, liksom langbølge- og mellombølge-radioene ble ubrukelige i løpet av 70-tallet.
Det aller beste ville vært om vi kunne gjort det i én brå omvelting, slik vi gjør med TV: Hadde vi fulgt samme tidsplan for radio, og lagt ned analogsendinger i samme takt, ville det ikke vært solgt én eneste (ren) FM-radio fra forrige sommer og framover. Men fordi politikerne nekter å gjøre det for radio – bare for TV – vil det bli solgt ytterligere millioner FM-radioer mellom forrige sommer og 2014, som nyttårsaften 2014 havner på dynga (om det ikke har skjedd tidligere). Om det er politikerne, Norkring eller NRK som skal lastes kan man diskutere – men Giske har nok fått meg til å se langt mer i retning av politikerne enn mot de øvrige instanser i denne saken…